Kråkfåglar är intelligenta och anpassningsbara fåglar. De är ofta sociala och kan uppträda i flock, men häckningssättet varierar mellan arterna. Vissa arter häckar gärna nära andra individer, medan andra främst häckar parvis.

Flera kråkfåglar är stannfåglar eller strykfåglar och kan ses i Sverige året runt. Det gäller till exempel skata, som är en tydlig stannfågel. Hos andra arter varierar flyttningsbeteendet mer mellan individer och områden.

De flesta kråkfåglar är allätare. De kan äta frön, bär, insekter, smådjur, kadaver och mänskligt avfall. Flera arter kan också ta ägg och ungar från andra fåglars bon, vilket gör att de kan ha stor påverkan på andra fågelarter lokalt.

Kråkfåglar känns ofta igen på kraftig näbb, starka fötter och ett vaksamt, rörligt beteende. Många arter rör sig också på marken med en typisk nickande gång.

Jakt på kråkfåglar bedrivs ofta i viltvårdande syfte, till exempel för att minska predationen på ägg och fågelungar. Jakt kan också bedrivas som skyddsjakt för att begränsa skador eller sanitära problem vid jordbruk, bebyggelse, avfallsanläggningar och andra platser där kråkfåglar kan orsaka olägenheter.

Samtliga jaktbara kråkfåglar får jagas under hela dygnet med hagelvapen eller kulvapen klass 4. Korp får endast skyddsjagas.