Bäver
Bävern är en gnagare som är på frammarsch i Sverige, idag beräknas det finnas drygt 100 000 i landet. Att bävern, genom jakt, utrotades i Sverige på 1800-talet var till stor del på grund av bävergället - ett sekret med stark doft som bävern avsöndrar för att göra doftmarkeringar inom reviret - eftersom gället i en bäverpung motsvarade en drängs månadslön.
Bävern är relativt stor och kan väga upp till 20-30 kg. Dess tjocka päls är brun med ljusare undersida, svansen är hårlös och platt. Bävern är lik bisam, men är betydligt större och har en plattare svans.
Bävern är perfekt anpassad för ett liv i vattnet och kan vistas under vatten utan att andas i upp till 20 minuter. Bävern lever i närheten av vattenansamlingar där den vid strandlinjen bygger sitt bo av grenar, kvistar och slam.
Trots att man sällan ser bävrar under vintern så går bävern inte i ide. Den spenderar hela vintern i bäverhyddan, vars ingång i stort sett alltid är belägen under vattnet.
Födan består främst av blad, bark, örter och vattenväxter.
Parningstiden är mellan januari och mars och efter att ungarna fötts i maj-juni stannar de hos sina föräldrar i två år.
Vid jakt på bäver är minimikrav för vapen kulvapen klass 2. Man får inte skjuta mot en bäver som befinner sig i vattnet eftersom det då är stor risk för skadeskjutning och att bävern dyker och/eller förs bort av strömmen.
