Bävern är en gnagare som är på frammarsch i Sverige, idag beräknas det finnas drygt 100 000 i landet. Att bävern, genom jakt, utrotades i Sverige på 1800-talet var till stor del på grund av bävergället - ett sekret med stark doft som bävern avsöndrar för att göra doftmarkeringar inom reviret - eftersom gället i en bäverpung motsvarade en drängs månadslön.

Utseende

Bävern är relativt stor och kan väga upp till 20-30 kg. Dess tjocka päls är brun med ljusare undersida, svansen är hårlös och platt. Bävern är lik bisam, men är betydligt större och har en plattare svans. Bäverns öron syns även mer än bisamens, vars öron är delvis gömda i pälsen.

Ekologi

Bävern är ett av Sveriges mest skygga djur. På land utgör främst varg och lo dess naturliga fiender, men i vattnet saknar den i princip hot. Därför är bävern i regel mindre rädd för något som närmar sig via vattnet än för något som närmar sig från land.

Bävern är perfekt anpassad för ett liv i vattnet och kan hålla andan i upp till 20 minuter. Bävern lever i närheten av vattenansamlingar där den vid strandlinjen bygger dammar och sin boplats (hydda) av grenar, kvistar och slam.

Bävern bygger dammar för att få en jämn vattennivå vid sin hydda, till vinterförvaring av föda och för att skapa säkra transportvägar inom sitt hemområde. Bäverns dämning kan orsaka stora skador på gröda, skog, vatten, infrastruktur och egendom. Bäverdämmen får därför rivas utan tillstånd 1 maj till 30 september, dock krävs jakträttshavarens medgivande. Övrig tid krävs tillstånd från Länsstyrelsen. För att riva en bäverhydda krävs tillstånd från Länsstyrelsen året runt.

Bävern fäller ofta träd för att få material till sina dammbyggen och till sin hydda. Bäverfällda träd känns lätt igen på den konformade stubben och rotändan.

Trots att man sällan ser bävrar under vintern så går bävern inte i ide. Den spenderar hela vintern i bäverhyddan, vars ingång i stort sett alltid är belägen under vattnet.

Föda

Födan består främst av blad, bark, örter och vattenväxter.

Bävern ringbarkar ibland stående tallar, granar och lövträd - för att kunna tillgodogöra sig barkens inre delar som föda - genom att gnaga bort all bark runt hela trädet på några decimeters höjd. Ringbarkning leder ofta till att trädet dör.

Fortplantning

Parningstiden är mellan januari och mars och efter att ungarna fötts i maj-juni stannar de hos sina föräldrar i två år.

Jakt

Vid jakt på bäver är minimumkravet för vapen kulvapen klass 2.

Vid jakt på bäver ska man vänta tills bävern går upp på land. Skjut inte mot en bäver som befinner sig i vattnet eftersom det då är stor risk för skadeskjutning och att bävern dyker och/eller förs bort av strömmen.

Bäver kan även jagas med både levandefällor och fällor som direkt dödar bävern, så kallade slagfällor. För att få jaga bäver med slagfälla krävs en särskild utbildning samt tillstånd från Länsstyrelsen.