Bävern är en gnagare som är på frammarsch i Sverige, idag beräknas det finnas drygt 100 000 i landet. Att bävern, genom jakt, utrotades i Sverige på 1800-talet var till stor del på grund av bävergället - ett sekret med stark doft som bävern avsöndrar för att göra doftmarkeringar inom reviret - eftersom gället i en bäverpung motsvarade en drängs månadslön.

Utseende

Bävern är relativt stor och kan väga upp till 20-30 kg. Dess tjocka päls är brun med ljusare undersida, svansen är hårlös och platt. Bävern är lik bisam, men är betydligt större och har en plattare svans.

Ekologi

Bävern är ett av de skyggaste djuren vi har i Sverige. Varg och lo är dess främsta fiender på land men i vattnet har den egentligen inget hot och därför är den i regel mindre rädd för något som närmar sig på vattnet än för något som närmar sig från land.

Bävern är perfekt anpassad för ett liv i vattnet och kan vistas under vatten utan att andas i upp till 20 minuter. Bävern lever i närheten av vattenansamlingar där den vid strandlinjen bygger sitt bo av grenar, kvistar och slam.

Trots att man sällan ser bävrar under vintern så går bävern inte i ide. Den spenderar hela vintern i bäverhyddan, vars ingång i stort sett alltid är belägen under vattnet.

Föda

Födan består främst av blad, bark, örter och vattenväxter.

Fortplantning

Parningstiden är mellan januari och mars och efter att ungarna fötts i maj-juni stannar de hos sina föräldrar i två år.

Jakt

Vid jakt på bäver är minimikrav för vapen kulvapen klass 2. Man får inte skjuta mot en bäver som befinner sig i vattnet eftersom det då är stor risk för skadeskjutning och att bävern dyker och/eller förs bort av strömmen.

Bäver kan även jagas med både levandefällor och fällor som direkt dödar bävern, så kallade slagfällor. För att få jaga bäver med slagfälla krävs en särskild utbildning samt tillstånd från Länsstyrelsen.