Fjällripan är en hönsfågel som i Sverige lever på högfjällen, där den vanligen uppehåller sig på det egentliga kalfjället. Under vintern kan den dra sig ner i fjällens videregion (vegetationsbältet ovanför trädgränsen).

Utseende

Fjällripan har en stor och rund kropp med ganska litet huvud och kort, kraftig näbb. Den har fjäderklädda tarser (underben). Dräkten skiftar med årstiden: sommartid är fjällripan gråbrunspräcklig och väl kamouflerad mot sten och vegetation, medan vinterdräkten är nästan helt vit. I flykten syns tydligt vita vingar.

Tuppen har en röd ögonkam ovanför ögat som är mest framträdande under häckningsperioden. I vinterdräkt är tuppen vit men har en tydlig mörk tygel, en mörk linje mellan öga och näbb, och svarta yttre stjärtfjädrar.

Hönan är något mindre och mer diskret tecknad än tuppen. Hos hönan kan de ljusare partierna ibland upplevas mer beige eller gulbruna än grå, vilket varierar med ljus och miljö. Ovanför ögat syns vanligen bara ett svagt rött ögonstreck snarare än en tydligt utvecklad ögonkam, och det kan vara så litet att det knappt syns på håll eller i svagt ljus. I vinterdräkt är hönan nästan helt vit och saknar dessutom tuppens mörka tygel.

Förväxlingsrisk

Fjällripan förväxlas lättast med dalripa, men är mindre, har klenare näbb och är gråare i färgen under våren och sommaren. På vintern åtskiljs hanfåglarna genom att fjällripstuppen har ett svart parti mellan ögat och näbben. Annars är fjällripshönor, dalripstuppar och dalripshönor helt vita och mycket lika på vintern.

Arterna kan även särskiljas på sina läten. Fjällripan är mer tystlåten än dalripan och kännetecknas av dämpade knarrande och snarkande läten. Dalripan kännetecknas av mer kacklande läten, exempelvis tuppens kacklande spelläte som kallas "dalripeskrattet".

Föda

Vuxna fjällripor äter främst lågväxande ris och knoppar av björk och pil medan juvenilerna huvudsakligen lever på insekter.

Jakt

I jaktsammanhang räknas fjällripan som en skogshöna.

En traditionell jaktmetod på ripa är att sätta ut snaror. Den metoden har sitt ursprung i att ripor hellre går än flyger när de förflyttar sig.

För att jaga ripa med snara måste du genomgå en särskild utbildning, och ofta krävs även ett särskilt tillstånd från Länsstyrelsen.

Vid jakt på ripa är minimikravet för vapen kulvapen klass 4, eller hagelvapen.

Snabbrepetition

• Lever på högfjällen, främst på kalfjället.
• Vintertid kan den gå ner i videregionen ovan trädgränsen.
• Stor och rund kropp med ganska litet huvud.
• Sommardräkt gråbrunspräcklig, vinterdräkt nästan helt vit.
• Fjäderklädda underben och tår.
• Tupp: röd ögonkam ovanför ögat, tydligast under häckningsperioden.
• Kan förväxlas med dalripa, men är mindre och har klenare näbb.
• Vår/sommar är fjällripa ofta gråare än dalripa.
• Vinter: fjällripstupp har ett mörkt fält mellan öga och näbb.
• Läten skiljer: fjällripa knarrar/snarkar, dalripa kacklar.
• Vuxna äter ris och knoppar av björk och pil.
• Ungar äter mest insekter.
• Jakt med ripasnara är traditionell metod.
• Ripsnarning kräver särskild utbildning och i många fall specialtillstånd.
• Vapen: kulvapen klass 4 eller hagelvapen.