Bisam är en gnagare som infördes av människan till Finland i början av 1900-talet och spred sig därifrån till norra Sverige omkring 1950. Bisam var tidigare talrik i Norrbotten och Västerbotten, men har under senare år minskat kraftigt och i stora delar av sitt tidigare utbredningsområde nästan försvunnit, troligen till följd av sjukdom. Bisam kallas även bisamråtta, myskråtta eller småbäver.

Utseende

Utseendemässigt ser bisam ut som en korsning mellan en råtta och en mycket liten bäver. Bisam väger 1–2 kg medan bävern kan väga upp till 20–30 kg. Bisam har rödbrun vattenavstötande päls, simhud på bakfötterna och en naken långsmal svans, som till skillnad från bäverns är tillplattad från sidorna.

Bisamens öron är också delvis gömda i pälsen, vilket gör dem mindre framträdande än bäverns öron.

Ekologi

Bisam använder stora mängder vattenväxter både till föda och för att bygga bäverliknande hyddor, vilket resulterar i förändringar i sammansättningen av vegetationen i sjöar och vattendrag. Detta har en negativ påverkan på fågelliv, fisk samt ryggradslösa djur som lever i vatten.

Bisam är en utmärkt simmare och kan vistas under vatten utan att andas i upp till 20 minuter.

Föda

Födan består främst av vattenväxter, men den äter även musslor, grodor, kräftor, fågelungar och kadaver.

Jakt

Bisam är en fredlös art och får jagas året runt.

Vid jakt på bisam är minimikravet för vapen kulvapen klass 4, eller hagelvapen.