Jakttermer

Nedan följer de vanligaste och viktigaste termerna du kommer att stöta på under din utbildning och som du bör kunna när du jagar.

Allemansrätten - En svensk rättighet som innebär att naturen i stor utsträckning är tillgänglig för alla, så att du kan vistas och röra dig i naturen året runt. Den som använder allemansrätten har samtidigt ett ansvar att visa hänsyn till natur och djurliv, markägare och andra besökare.

Allätare - Djur som lever av både animalisk och vegetabilisk föda.

Anläggning - Momentet när man för vapnet till axel och kind mot axeln inför skott.

Anslag - Momentet då projektilen från ett eldvapen träffar målet.

Anslagsenergi - Projektilens rörelseenergi vid träffen, mäts i enheten joule (J).

Apporterande hundar - Jakthundar som söker och apporterar (hämtar) dödat och skadeskjutet vilt i vatten och på land. De olika retrieverraserna har speciellt goda apportegenskaper.

Avancering - När en stående fågelhund på kommando (avance) går fram och stöter upp fågeln för att få den i skottläge.

Avfångningshund - Eftersökshund som som i undantagsfall kan användas för att stoppa eller avliva skadat vilt, när det bedöms vara det mest effektiva sättet att förkorta viltets lidande eller när det är säkrare än att försöka skjuta ett avfångningsskott.

Avfångningsskott - Skott från nära håll som dödar skadat eller påskjutet (skadeskjutet) vilt. Kallas även fångskott.

Avhopp - När viltet genom tvära sidohopp försöker förvilla sina förföljare.

Avskjutning - Beskattning av viltstammar.

Bast - Den mjuka hud- och vävnad som täcker hjortdjurs nya utväxande horn.

Basthorn - Horn, klätt med basthud som ej har fejats av.

Bakpass - En jägares placering bakom drevkedjan.

Beskattning - Den årliga avskjutningen av jaktbara viltarter.

Blindpipa - Hund som inte kan driva ensam utan blint följer en annan mer erfaren jagande hund under drevet.

Bockbössa - Dubbelpipigt hagelgevär som har piporna liggande ovanför varandra. Kallas även over and under.

Bog - Drevkedjans första uppställningsplats.

Boghalt - Stopplinjen för drevfolket (innan de når riskzonen för skyttelinjen).

Bom - Jaktterm för skott som inte träffar målet.

Botten - Delen av drevområdet som ligger närmast bogen (drevkedjans första uppställningsplats).

Brenneke - Kulammunition för hagelvapen (en enda kula) som används i enpipiga hagelvapen. Får användas vid jakt på vildsvin, dovhjort, mufflonfår och rådjur.

Brunsten - Den tid då däggdjurshonor är brunstiga (parningsvilliga).

Brunstgrop - Grop som vissa hjortarters hanar sparkar upp under brunsten. Även brollgrop eller brölgrop.

Bröl - Hjortdjurens brunstrop eller brunstvrål.

Bukta - När ett djur som drivs av hund vänder tillbaka och springer av och an inom ett mindre område.

Bulvan - Konstgjord fågel som placeras på land.

Biotop - En typ av omgivning, med naturliga gränser, där vissa växt- och djursamhällen hör hemma.

Cervin - Ett älghorn som saknar skovel. Kallas även för gren- eller stånghorn. Motsatsen är palmat.

Choke - Choke är detsamma som trångborrning och bestämmer hur tät hagelsvärmen som lämnar pipan är.

Cylinderborrning - En hagelpipa utan trångborrning är cylinderborrad, vilket ger en stor spridning av haglen.

Daglega - En plats djuren uppsöker för att sova eller vila.

De fyra stora - Populär benämning på Sveriges fyra största rovdjursarter: lo, varg, brunbjörn och järv

Diopter - Ett annat ord för hålsikte.

Drevkarl - En drevkarl ska vid drevjakt driva viltet mot passen/skyttelinjen genom att gå igenom såten och föra oväsen.

Drilling - Ett vapen med tre pipor. En drilling har oftast två hagelpipor och en underliggande kulpipa.

Drivande hundar - Jakthundar med mycket bra luktsinne som med skall följer viltets spår och vittring. Stövare, drever och tax är specialiserade på denna sorts jakt.

Eftersök - Sökandet efter trafikskadat eller skadeskjutet vilt som inte fallit på skottplatsen.

Eftersökshund - Hund som är tränad att följa blodspår och inte låter sig störas av vittring från oskadat vilt.

Ejektorer - Fjäderspända mekanismer på brytvapen som kastar ut tomhylsorna när vapnet öppnas efter skott.

Ekologi - Läran om samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Etologi - Läran om djurens beteendemönster.

Fauna - Mångfalden av djur som finns i ett område. Fauna betyder djurvärld.

Feja - Hjortdjur som fejar sina horn skrapar bort basthuden mot träd och buskar.

Fertilitet - Förmåga att få avkomma. Hög fertilitet innebär att individen eller populationen kan få många ungar över tid.

Flora - Mångfalden av växter som finns i ett område. Flora betyder växtvärld.

Flyglar - Drevkedjans ändpunkter.

Flygelskyttar - De skyttar som vid drev- eller klappjakt placeras på skyttekedjans flyglar (drevkedjans ändpunkter).

Flyktskott - Skott mot flygande vilt.

Foderplats - Plats där där vilt utfodras och där det finns foder tillgängligt kontinuerligt, från höst till långt in på våren. På foderplatser ska ingen jakt förekomma.

Framförhållning - Skjutteknik vid skott mot vilt i rörelse som innebär att vapnet riktas framför målet i skottögonblicket. 

Fysiologi - Läran om hur ett djur är uppbyggt och fungerar rent fysiskt.

Fångstredskap - Annat ord för fälla.

Förliggare - Grythund som håller viltet kvar i grytet och markerar platsen med skall.

Garvning - Form av konservering som gör skinn mjukt och hållbart.

Gryt - Grävlingens och rödrävens bo (en jordhåla).

Grythundar - Jakthundar som används till grytjakt. Vanligast är tax och vissa raser av terrier.

Grains - Viktenhet (grain, gr) på kula och drivladdning. 1 grain ≈ 0,0648 g.

Halvmantlad kula - Kula med mjuk spets som expanderar vid träff och ökar i diameter, vilket ökar sannolikheten för att vitala organ skadas och att viltet dör snabbare. Kallas även blyspetskula.

Hektar - En areaenhet som motsvarar 100x100 meter. 100 hektar motsvarar en kvadratkilometer.

Helmantlad kula - Kula med mantel av hård metall, vilket ger hög genomträngningsförmåga. Får inte användas vid jakt på klövvilt eller annat större vilt.

Helskovel - Horn som bärs av en kapital dovhjort.

Herbivor - Växtätande djur.

Hind - Hondjur hos kronhjort och dovhjort.

Hundpejl - Teknisk lösning som gör det möjligt att följa hundens exakta position.

Hylsa - Den del av patronen i vilken drivladdningen (krutladdning, förladdning och tändhatt) innesluts.

Högvilt - Större viltarter som endast får fällas med klass 1-ammunition. Hit räknas bland annat älg, kronhjort, dovhjort, vildsvin, björn och varg.

Idisslare - Växtätare som har magen uppdelad i tre eller fyra avdelningar (vom, nätmage, bladmage och löpmage) och som tuggar och sväljer sin föda två gånger.

Inspår - Viltspår som går in i ett jaktområde eller gryt. Kallas även infot.

Inventering - Räkning/uppskattning av en viltstams storlek.

Jakttorn - Kallas även hochsitz och skjutlave.

Jaktprov - Ett prov som bedömer jakthundars jaktliga kvaliteter.

Jaktår - Tiden för ett jaktår är 1 juli–30 juni.

Kaliber - Pipans invändiga diameter. För kulvapen anges den oftast i millimeter eller tum (t.ex. .308). För hagelvapen anges kalibern med ett kalibernummer (exempelvis 12), som motsvarar pipans invändiga diameter enligt ett särskilt system.

Kantzon - Gränsen mellan olika terrängtyper, exempelvis mellan skogsmark och öppen mark.

Kapital - Jägarterm för hjortdjurs maximala hornutveckling.

Kikarsikte - Optiskt riktmedel för jaktvapen som förstorar målet och ger bättre sikt, särskilt i dåliga ljusförhållanden. En vanlig allround-förstoringsgrad är omkring 4x.

Klassindelning - Indelning av kulammunition i klasser avsedda för jakt efter olika grupper av viltarter. Det är förbjudet att skjuta vilt med patron tillhörande lägre klass än den som gäller för viltet i fråga.

Knall och fall effekt - En träff i ryggraden, hjärnan eller i halskotpelaren leder ofta till en så kallad "knall och fall effekt" där djuret faller ihop på plats.

Kolv - Gevärsstockens bakre del, som ligger an mot axel och kind när vapnet riktas.

Korn - Den ena delen i öppna riktmedel, korn och sikte.

Kombi - Ett vapen med en hagelpipa överst och en kulpipa under.

Kronår - Ett särskilt viltrikt år.

Kynologi - Läran om hunden.

Kärnskott - Den största och tätaste delen av en hagelsvärm.

Lega - Viltets viloplats. Kallas även säte.

Licensjakt -  Används främst för att begränsa rovdjursstammarnas (björn, varg och lodjur) storlek.

Likstelhet - Den period efter ett djur dött då musklerna på det döda djuret låser sig så att kroppen blir helt stel i ett till två dygn. Likstelheten inträder inom de första timmarna efter att djuret dött.

Lättklövar - De två mindre bakåtriktade klövarna på klövdjurs fötter.

Magnum - Benämning på extra kraftigt laddade hagel- eller kulpatroner.

Mantel - Det hårda yttre metallhöljet kring blykärnan hos en mantlad kula, exempelvis helmantelkula och halvmantelkula.

Motskott - Skott mot vilt som rör sig rakt mot skytten. Kallas även spetsskott.

Nattslag - De spår och den vittring som viltet lämnat efter sig då det förflyttat sig under natten.

Nedslag - Vid grytjakt betyder nedslag att gräva sig ned till den plats där grävlingen och hunden ligger. Bäst är att göra nedslaget bakom hunden och viltet.

Nödgryt - Tillfälligt gryt som en skadeskjuten eller hårt driven räv ibland uppsöker.

Ornitologi - Läran om fåglar.

Palmat - Älghorn som är skovelformat. Motsatsen är cervin (stånghorn).

Pass - Avgränsad del av terrängen viltet brukar gå fram, speciellt om det är drivet.

Passa - Ta ur inälvor och organ ur ett djur.

Plundring - Att plundra vapnet är att tömma dess magasin och patronläge på icke skjutna patroner. Kallas även patron ur.

Population - Ett bestånd av djur (eller växter) av samma art inom ett visst område vid en viss tid.

Populationsdynamik - Variation i storlek eller täthet hos ett djurbestånd över tiden eller mellan platser.

Predation - När ett djur fångar och dödar ett annat djur för att äta upp det.

Rackelhane - En steril tupp som är resultatet av en parning mellan tjäder och orre.

Rekyl - Den bakåtriktade rörelsen som uppstår när man avfyrar ett skott från ett eldvapen.

Repeater - Ett jaktkulvapen som kan skjuta flera skott i relativt snabb följd.

Retur - En älgtjur som "går på retur" är så pass gammal att hornen blir mindre och får färre taggar för varje år.

Revir - Ett område som en individ eller flock bevakar och försvarar mot intrång från andra djur av samma art.

Rikoschett - En projektil som vid kontakt med ett objekt ändrar riktning. Sannolikheten för en rikoschett beror på olika faktorer, exempelvis kulans form och hastighet, målets material och skottvinkeln.

Ringning - Att avspåra (ringa) ett område, ett såt, för att sedan avjaga det om avspårningen visade att det fanns vilt i området.

Ruggning - Fåglars fjäderfällning när de byter fjäderdräkt.

Rävsprängare - Vid rävjakt är en rävsprängare en hund som snabbt får räven att lämna grytet.

Sida vid sida - Ett uttryck för pipornas placering när det gäller dubbelpipiga hagelgevär.

Siktlinje - Den räta linjen från skyttens öga genom kikarsiktet till målet.

Skotthåll - Avståndet mellan skytten och viltet i skottlossningsögonblicket.

Skottplats - Platsen där djuret stod när skottet avlossades.

Skåre - Kamouflerat skydd vid sjöfågeljakt i skärgården. Kallas även skjutskärm.

Skyddsjakt - Jakt som kan tillåtas för att förhindra skador, till exempel för att hindra gäss från att äta stora mängder säd på åkrar.

Slug - Kulammunition för hagelvapen (en enda kula) som används i enpipiga hagelvapen. Får användas vid jakt på vildsvin, dovhjort, mufflonfår och rådjur.

Slutstycke - Den vitala vapendelen som för in patronen i patronläget och låser den där.

Sota - Ta bort ändtarm, urinblåsa och könsorgan ur ett skjutet djur.

Spel - Parningslek hos många fåglar. Man talar ofta om tjäder- och orrspel.

Spillning - Djurens avföring.

Sprängare - Grythund som driver ut viltet ur grytet till en väntande passkytt.

Sträckfåglar - Fåglar som dagligen förflyttar sig mellan betesplatser till viloplatser och fåglar som flyttar ur landet på hösten.

Studsare - Benämning på jaktkulvapen.

Stående fågelhundar - Jakthundar som stannar inför tryckande fågel och på kommando rusar fram och skrämmer upp den. Vid jakt med stående fågelhund används främst korthårig vorsteh, engelsk setter, irländsk röd setter, strävhårig vorsteh, breton och pointer.

Ståndskall - Rytmiskt skall som ställande hundar använder för att kontrollera upphunnet vilt.

Ställande hundar - Jakthundar (vanligtvis älghundar) som genom ett ståndskall (rytmiskt skällande) ställer viltet (får det att stanna upp) så att jägaren kan smyga fram och fälla det.

Stämpel - Annat ord för spår (fotavtryck av vilt).

Stötande hundar - Jakthundar som söker av terrängen "under bössan" och reser (stöter) upp viltet. De flesta stötande hundar är av typen spaniel, men även andra hundtyper kan användas vid jakt med stötande hund.

Swing - Jaktterm vid skytte mot rörligt mål. Innebär att man skjuter med medföljande svängande (swingande) vapenrörelse.

Symbios - När två eller fler arter lever tillsammans och har nytta av varandra.

Sårlega - Ett skadeskjutet djur som lägger sig ned för att vila (vilket de ofta gör om man inte stör dem direkt efter skadeskjutningen).

Såt - Det avgränsade område inom en jaktmark som en eller flera jägare jagar inom.

Tappt - När en drivande hund tappar ett djurs spår och slutar skälla.

Tjädertall - En tall som betats så kraftigt av tjädertuppar att endast "tofsar" återstår av kvistarnas skott.

Trycka - Man säger att vilt som stannar kvar och gömmer sig i stället för att flyga iväg eller rusa upp ur legan trycker.

Trångborrning - En förträngning i den främre delen av hagelpipan med syfte att ge en tätare sammanhållen hagelträffbild.

Trädskällare - Jakthundar (vanligtvis nordiska jaktspetsar) som söker upp vilt (främst skogsfågel) och markerar dess plats med sitt skall. Kallas även skällande fågelhundar.

Träffbild - Hagelträffars utbredning och fördelning samt där en kula träffar målet.

Under bössan - En hund som söker av terrängen "under bössan" arbetar så nära sin förare att denne kan skjuta det vilt hunden stöter upp med hagelgevär, utan risk för att träffa hunden.

Uppflog - En fågel som lyfter.

Uppsprång - Viltets språng från sin dag- eller nattlega.

Upptag - Det ögonblick då hunden reser viltet ur legan när man bedriver jakt med drivande hund.

Vapengarderob - Den som har tagit jägarexamen anses ha behov av fyra jaktvapen, vilket är den så kallade vapengarderoben för jakt. Du kan ansöka om licens för fler än fyra jaktvapen men måste då motivera varför du har behov av detta.

Vapenkultur - De normer, värderingar och förhållningssätt som präglar hur jägare och skyttar hanterar och förhåller sig till vapen, med fokus på säkerhet, ansvar och respekt för omgivningen.

Vapensprängning - Livsfarlig situation där vapnet eller del av vapnet går sönder i skottögonblicket. Beror oftast på att ett främmande föremål verkar som hinder i loppet, exempelvis föregående skott, snö eller lera, patron med för lång hylsa/fel kaliber eller en överdriven mängd vapenfett. Kallas även pipsprängning.

Vette - Konstgjord fågel som placeras i vatten.

Viltvård - Åtgärder som förbättrar viltets livsmiljö och hjälper viltet att överleva, till exempel biotopvård, utfodring, anläggning av våtmarker och predatorkontroll.

Viltvårdsavgiften - Avgiften som alla som jagar i Sverige ska betala varje jaktår via det statliga jaktkortet. Viltvårdsavgiften används bland annat till att främja viltvården och viltforskningen i Sverige.

Viltvårdsfonden - Fonden där viltvårdsavgifterna samlas.

Vital vapendel - En nödvändig del av vapnet för att det ska kunna avfyras. På vapen av bryttyp (exempelvis hagelgevär) betraktas kolv, baskyl och pipor som vitala vapendelar. Om vapnet saknar yttre hanar och har blindavfyrats/torrklickats (avfyrats utan patron) utgör framstock eller underbeslag vital vapendel. På kulvapen och hagelgevär med slutstycke betraktas slutstycke och pipa som vitala vapendelar. För revolver betraktas trumma som vital vapendel. För pistol betraktas slutstycke, mantel och pipa som vitala vapendelar.

Vittring - Vid jakt med jakthund så brukar man skilja på direkt och indirekt vittring. Direkt vittring kommer direkt från djuret, medan indirekt vittring kommer från djurets spår. Hur vittringen sprids beror mycket på hur kuperat landskapet är, hur det blåser, vilken temperatur det är och vilken relativ luftfuktighet som råder.

Vådaskott - Ett oavsiktligt avlossat skott från ett skjutvapen.

Zoologi - Läran om djuren.

Zoonos - Sjukdom som sprids mellan människor och djur.

Åtel - Föda som läggs ut för att locka vilt till en plats inför jakt.

Älghundar - Jakthund som främst används vid älgjakt, framförallt vit älghund, gråhund, jämthund och hälleforshund.