Hermelinen är vårt vanligaste mårddjur och förekommer i hela landet utom på Gotland. Hermelinen kallas även lekatt.

Utseende

På sommaren är pälsen ljusbrun med ljusgul undersida. På vintern är den vit förutom svansspetsen som är svart året om.

Hermelinen kan lätt förväxlas med småvesslan men känns igen på sin proportionellt längre svans, sin svarta svansspets, sin ljusgula snarare än helvita undersida och sin något större storlek. I norra Sverige blir även småvesslan helvit på vintern, men den saknar hermelinens svarta svansspets.

Föda

Basfödan utgörs av smågnagare, i fjällen lämlar, men den kan även fälla större bytesdjur som harungar, kaniner och fåglar.

Fortplantning

Hermelinen parar sig under sommaren, men fosterutvecklingen är fördröjd. Ungarna föds under våren, oftast i april–maj, i kullar om cirka 5–12 ungar som blir självständiga redan under sommaren.

Jakt

Hermelin får endast skyddsjagas.

Minimikravet för vapen vid jakt på hermelin är kulvapen klass 4.

Snabbrepetition

• Vanligaste mårddjuret, finns i hela landet utom Gotland.
• Kallas även lekatt.
• Sommar: ljusbrun med ljusgul undersida.
• Vinter: vit päls, men svart svansspets året runt.
• Kan förväxlas med småvessla, men har längre svans och svart svansspets.
• Hermelin har ofta ljusgul undersida, småvessla är mer helvit.
• Äter mest smågnagare, i fjällen främst lämlar.
• Kan även ta harungar, kaniner och fåglar.
• Parar sig sommartid, men har fördröjd fosterutveckling.
• Ungar föds vår (april–maj) och blir snabbt självständiga.
• Får endast skyddsjagas.
• Vapen: kulvapen klass 4.